| hem | handla | kvalitet | ekologisk växtförädling | arter & sorter | bildarkiv | allkorn |
|
ARTER & SORTER historik - vete - havre - korn - råg - hirs stråsädens namn - vetenamn - rågnamn - kornnamn - havrenamn |
Havre Den vanliga havren Avena sativa har 1-3blommiga småax i en ensidig eller allsidig vippa. Kärnorna omslutas vid mognaden av blomfjällen men det finns sorter där inneragnarna lätt lossnar(naken havre). Självbefruktning är regel men blommorna öppnar sig ibland och spontan korsningar förekommer. Kornstorleken varierar mellan 25-45 gram per 1000 korn och skalprocenten varierar också från 20 -40 %. Kärnfärgen är svagt gul och hårig medan skalfärgen växlar från vit, gul, brun till svart. Med hänsyn till skalfärgen indelas havresorterna i svarthavre och vithavre. Med olikheter i kärnfärg följer också olikheter i den vegetativa utvecklingen. De flesta svartkärniga havresorterna kvarstå en lång tid på tuvstadiet och bestocka sig kraftigt medan vithavresorterna snabbare skjuta strå. Vid försommartorka kommer vithavren in i en stråskjutning under en torkperiod medan svarthavren tillgodogör sig senare regn för sin stråskjutning. Efter vippans form delas sorterna in efter den vinkel som vippgrenarna bildar med huvudaxeln. Plymvippehavre med vippgrenar nästan upprätta, hopdragna till en ensidig vippa. Styvvippehavre med vippa kort och vid, ensidigt pyramidlik. Yvvippehavre med yvig allsidig pyramidlik vippa med långa huvudgrenar. Spärrvippehavre med mer upprätt vippa med utspärrade vippgrenar. Slakvippehavre liknar styvvippehavre men har korta vågräta eller hängande huvudgrenar. En översikt av havresorterna från slutet på 1880talet gav följand e bild. I östsverige odlades svarthavresorter som Roslagshavre, Visingsöhavre och Ölandshavre. I norra mellansverige och södra Norrland dominerade nordiska tidiga vithavretyper och lantsorter av svartkärniga typer. Den nordiska vithavren var förhärskande upp till Jämtland och längre norr ut odlades huvudsakligen svarta tidiga lanthavresorter. Mot slutet av 1800talet inkom Probstei-havre från godset Probstei i norra Tyskland, Ligowo-havren från ett ryskt gods och Milton-havren från England. Vithavreförädling De första stora framstegen gjordes med Guldregn(1903) och Seger(1908) , vilka hade urvalts ur Milton. Båda sorterna blev stora under lång tid och korsades senare till Seger II (1955) och Guldregn II (1928). Korsningar för att få fram bättre material gjordes med Ligowo, von Lochows gulhavre(ur märkisk lanthavre ) och gul Leutewitzhavre(ur sachsisk lanthavre) och för mellan och nordsverige Förädlad Dala havre och den norska sorten Perle (ur nordisk vithavre). Resultate var bla Odalhavre (1921) ur Guldregn x Förädlad Dala som senare ersattes av Vit Odal, en tidig sort för Nordsverige. Ur Seger x von Lochows gulhavre uppdrogs Örnhavren (1931) som fick en stor spridning i Sydsverige, Danmark och Tyskland. Genom att återkorsa Örnhavren med Seger erhölls Solhavren (1939). Genom urval i Sol har man erhållit Blenda(1950). Svarthavre Svarthavreförädlingen började med urval ur lantsorter huvudsakligen plymhavre för syd och mellansverige. Ur plymhavre erhölls Klockhavre(1901) och Stormogul (1901) som länge odlades. Klock II var troligen en spontan korsning mellan Guldregn och Klock. Med korsningar mellan Klock II och Stormogul uppdrogs fyra värdefulla sorter Klock III, Engelbrekt, Engelbrekt II och Stormogul II. Genom att korsa Klock III med Seger fick man fram Extra-Klockhavre med fylligare kärna och lägre skalhalt. För norra Sverige korsades Ligowo med norsk Meröhavre och Orionhavre och senare Orion II blev resultatet. Genom korsning med norrbottnisk lanthavre uppdrogs Samehavren (1943) med betydligt större avkastningsförmåga. |
|
|
| ladda ner informationsfoldern om Allkorn | |||
Havre
